tisdag 31 maj 2016

Throwback; the best of musical show

Det slog mig nyss att det nu är ett år sedan en av de roligaste och mest spännande helgerna i mitt liv ägde rum! Kan knappt förstå det, ett helt år har passerat sedan the best of musical show, min första riktiga show... det är ofattbart. Det känns både som att det var fem år sedan samtidigt som det känns som att det var igår. Hur som helst så vill jag nu dela med mig av ett utdrag från det inlägg som jag skrev strax efter showhelgen. Ni som var med - minns ni? Och till er som inte var det hoppas jag innerligt att mina ord är tillräckligt beskrivande för att få er att förstå att kommande shower är något ni inte vill missa!

"Lycka, det är vad jag känner just nu. Vill skriva så mycket men vet inte vart jag ska börja. Helgen har varit den bästa på länge, ja till och med den bästa någonsin. Vilken stämning, vilken show! 

Sedan första dagen jag satte foten på Malmö dansakademi har jag vetat att det var rätt och efter denna helgen finns det verkligen ingen som helst risk att jag någonsin lämnar vad som nu på riktigt har blivit mitt andra hem. Att dansakademin är det bästa stället jag vet beror inte bara på de proffesionella lärarna, de både fina och praktiska salarna och det stora utbudet utan också på alla små detaljer som bidrar till att vi blir till en enda stor familj. Att öppna dörren till dansskolan och se alltid lika fina & glada Madde i receptionen, alla sociala och engareade elever som hänger i sofforna i väntan på nästa klass eller de som står och övar framför speglarna i omklädningsrummet samt Bella som springer runt med sitt fluff och gör tusentals saker samtidigt som hon ler sitt största möjliga leende innan hon slutligen kommer in i salen och säger "visa kortisarna", det är lycka! 


Under showhelgen som varit har jag växt både som person och som dansare, jag har kommit närmre tidigare vänner och lärt känna så många nya underbara själar, jag har fått beröm ifrån kända och okända ansikten, jag har peppat och själv blivit peppad och jag har dansat mig gul & blå (alltså verkligen, ni ska se mina knän). Showträningarna har verkligen bestått av blod, svett och tårar men åh vilken kul resa och utveckling det har varit. Smärtor, panik, tårar, ångest, stress - allt det ledde till en fenomenal show och jag kunde inte ha varit gladare över att jag kämpade mig igenom de tuffa stunderna så att jag sedan fick njuta av showhelgen till max. För njuta, det har jag verkligen gjort - både på scen och backstage där hela gänget sjungit, dansat, ätit, skrattat, värmt upp och mycket mer tillsammans.


Vi har tillsammans hjälpts åt att skapa en show som publiken älskade. Vi har också hjälpt varandra med organisering, snabba ombyten och värmande ord. 
Åh vad jag älskar alla som förgyllt den här helgen och åh vad tårarna nu runnit både av lättnad för att vi klarade det som tidigare kändes omöjligt men framförallt för att saknaden redan växts sig större än jag någonsin kunnat tro. "

I'ma keep running cause a winner don't quit on themselves

Beyoncé style är en klass där jag inte alltid tänker på att jag utvecklas, men som jag vid närmare eftertanke inser att det faktiskt är precis vad jag gör. Först och främst dansas det olika stilar på dessa klasser, för beyoncé, hon kör ju allt! Street, dancehall, contemporary - säg mig vad Queen B inte kan? Det är variationen som ibland får mig att missa min utveckling, samtidigt som det är den som får mig att utvecklas. Förstår ni? Om vi har dansat dancehall som är min starka sida och sedan går över till contemporary som är en stil jag inte alls är erfaren i så är det klart att jag inte kommer att utföra den koreografin lika bra som den förra. Dock, får jag lära mig något nytt, bli mer mångsidig och samtidigt ta ett steg utanför min comfort zone - att dansa handlar mycket om att våga!

I uppvärmingen är det samma sak, det känns ibland som att jag står stilla... eller till och med försämras. Men nej, påminner Bella, vi blir hela tiden starkare och smidigare - därmed försvårar hon övningarna för varje gång och det är det som gör att vi upplever det lika jobbigt som första veckan. Hade vi dock haft upplägget som vi har nu, under första veckan, hade vi med största sannolikhet utfört samtliga övningar helt fel och då hade vi inte fått den utveckling och det resultat som vi fått idag. Så tänk på det; ibland sker utvecklingen lite i smyg men försök att se till att hålla ögonen öppna så att du faktiskt uppmärksammar den i alla fall! 

söndag 15 maj 2016

Flashmob i pildammarna


För exakt en vecka sedan uppträdde några av oss elever på Malmö Dansakademi i Pildammarna. En kvinna fyllde nämligen 60 år och hennes familj samt vänner hade därmed bestämt sig för att överraska henne med en flashmob - det var där vi kom in i bilden. 

Först och främst måste jag säga att det var himla fint av hennes familj att göra allt detta för henne, det var dessutom väldigt kul att kunna bidra och se förvåningen men också glädjen och uppskattningen i kvinnans ögon. Ännu mer lyckat blev det genom att vi hade så tur med vädret, strålande sol och inte ett moln så långt ögat kunde nå. Bättre hade det ju inte kunnat bli! Utöver själva uppträdandet i det härliga vädret så var det jättekul att träna inför flashmoben tillsammans med några olika dansare från skolans alla showgrupper; Obsession, Bellasitas, Dominators och så det nya dancehall crewet som jag är med i. De flesta ansiktena, av de som kunde ställa upp denna dag, kände jag igen sedan tidigare men det är inte alla jag fått möjlighet att prata och sammarbeta med innan så det var både lärorikt och kul att äntligen få göra det. Roligt var det också att Lilly satte ihop en koreografi som till refrängen var uppbyggd som en gemensam del medan verserna var uppdelade lite efter de stilar vi är inriktade på. Detta eftersom gänget är bestående av dansare med fokus på allt mellan street och salsa. En härlig kombination helt enkelt och förmodligen var det därför resultatet blev så uppskattat och bra!